Vem försöker jag ljuga för?

Den nakna sanningen!


1, Rökt hasch & skrattat så mycket att jag har gråtit
2, Blivit kissad på & skrikit
- Aj aj det svider
3, skrämt barn så dom bokstavligen har rullat nedför slänten.
4, Frågat polisen om det är olagligt att kissa offentligt för att en liten stund senare sätta mig bakom patrullbilen & göra mitt behov.
- Som kvinna behöver man ha skydd av paragrafryttare när man är ute!
5, Sovit i fyllecell
6, vandrat the walk of shame tidiga söndagsmornar när man har varit ute & härjat med sminket hängandes i knävecken & glorian som en fotboja.
7, Tagit LSD & hamnat i medeltiden & fått ducka för hästar & skrattat hejdlöst
8, svamp är inte bra, då ligger man & smyger på telefonkiosker
9, ifrågasatt en nybakad polisaspirant om man verkligen fick se ut som henne.
10, skrattat åt Peter när han kravlade upp ur diket bara för att inse att polisen stod bakom våran bil med blåljuset på....jag ÄR snäll rar & timid!
11, kladdat med sprutgrädde & mango.
Man har lekt bra när lgh innehavaren hittar mango uppe i taket...ha ha ha ha
12, Rivit ner en fullt fungerande  (ICKE) duschstång......mohahaha


Detta är nog det mildaste jag kan skriva utan att gå över gränsen!
Jag har gjort så otroligt mycket att det är en OMÖJLIGHET att få med en bråkdel.
Vissa saker är också till för att hållas dolt......mohahahaha


Mini mimsan



10 saker ni bara har misstänkt

Ocensurerade sanningar naket & helt öppet



- Jag har gått i pyjams på en Rammsteinkonsert
- Stått på Siba en längre tid i kön & väntat & skriker tillslut
--------------Määäääääääään jag behåller min plats i kön!------------
- Jag har druckit så många tequila att det fanns dom som trodde att detta går aldrig vägen, guess what, det  gjorde det!
- Nästan kört "sprinklersystemet" i rejäl nedförsbacke något överförfriskad i Kroatien
-----------------------Pinka aldrig i nedförsbacke!-----------------------------
- Sprungit naken genom hotellkorridoren iförd endast väst
- Skrattat så mycket att jag har pinkat på mig, dock i vattnet.
--------------------Frykenstrand i sommras, oups, vad säger man?-----------------
Kokat nudlar i en gammeldags kaffekokare för att jag var för lat för att diska en gryta
-------------------Jaja men kan inte vara på hugget jämt-----------------------------
- Har ätit en hel del äckligt som andra förmodligen skulle tacka blank nej till
---------------------Smaken är som baken...............mohahahaha-----------------------------
- Gråtit till töntfilmer & det är bara så lite jag det kan bli
----------------------Men det har hänt---------------
- Kräkits i ett glas & försökt få Mikael att dricka upp det.
---------Så fräsch är jag, alternativt omogen, ska tilläggas att han inte ville!------------
- Utmanat så mycket att jag själv har blivit utmanad & har fått tagit konsekvenserna.
-----Den ena triggar den andra värre & då går det som det går, för inte ballar man väl ur?------------





Hoppas att jag med detta har förstärkt eran bild av mig!



Gott Nytt År på Er alla önskar Mimsan den förskräckliga!

Kanske årets sista

Ocensurerade sanningar!



Här borde jag alltså göra en summering av året som har gått.
Vissa människor har kommit andra har gått.
Vissa har jag avskärmat mig ifrån då det har tagit alldeles för mycket kraft.
Januari..........Bosse avled
Efter det följde en tid av mycket gråt.
Februari innefattade en jobbig begravning.
Mars, April var oerhört jobbiga.
Jag ifrågasatte allt & inget.
Jag började så sakterligen plana ut.
Pappa fick diagnosen prostata cancer
- Mycket känslor i omlopp, många långa diskusioner.
Pappa väljer att ta till flaskan & några planerade återfall med fröken Amfetamin.
Allt rämnar än en gång.
Jag tar mig samman efter mycket om & men.
Bestämmer mig för att backa några steg & försöka få mig själv att inse att jag inte kan bära allt själv.
Jag lyckades över förväntan.
Juli åker jag & M bort ett par dagar.
Bort från vardagen med alla jävla demoner vi slåss med dagligen.
Demoner som missbruk, ångest, funderingar.
- Livets jävla ryggsäck från barnsben
Förstå mig nu rätt, eller ni behöver inte förstå alls, faktiskt
- Men M har alltid betytt mycket för mig & kommer alltid att göra det!
Han om någon förstår när jag faller på ett sådant sätt som många andra inte kan göra.
Vi är av samma skrot & korn.
Nog om det for the moment!
Nästa bakåtsteg
- Upptäkten av en knöl i ena sonens armhåla.
Från att ha varit ganska liten växte den till sig i en monsteriös fart.
Snabbt in på operation.
Väntan efter operationen var den absolut värsta.
Vi fick iallafall ett positivt besked, den var godartad!
Pappa påbörjar sin cancerbehandling i form av injektioner.
Själva behandlingen förlöper bra men hans psyke åker berg & dalbana.
Lyckopiller blev nästa steg.
I nuläget ligger hans humör någolunda stabilt.
I januari påbörjas hans strålning.
I januari har vi också Bosses årsdag.
Summering av det gångna året har kantats med så otroligt mycket att det inte ens finns en chans att få ner allt på en & samma gång.
Det har varit en blandad kompott av allting.
Dödsfall
Begravning
Cancerbesked
Relationskonflikter
Operationer
Permitering
Arbetsök
Arbetsintervju
Jag färgade håret ljust
Började träna
Avslutade träningen
Påbörjade den igen & avslutade

Mycket som man inte trodde skulle hända har hänt & det finns ändå så mycket att vara glad & tacksam för.

För att göra ett litet citat som för mig betyder oerhört mycket

- Du har fått mig att inse vissa saker om mig själv som jag inte trodde var möjligt.
--------------------------TACK DET SAMMA!--------------------------------

Snart är det 2011 & vad det året kommer att föra med sig vet jag ännu inte.
Men jag vet att det kommer att innebära några störra förändringar.







Så Gott Nytt År på Er önskar Mimsan



Tiden läker alla sår

Idag känner jag mig lite halvtrasig.
Själen är rastlös och huvudet matar på med minnen och tankar.
Minnen som sköljer ovarsamt över minnesbanken och efterlämnar ett slags tomrum som är svårt att beskriva.
Igår kom dessa tårar igen.
Tårar man trott var slut.
Jag pendlar just nu.
Jag pendlar mellan dåtid och nutid.
Tillsammans har vi gråtit många tårar och jag tror dom kommer att bli flera.
Tiden läker det mesta sägs det.
Men hur kan tiden läka saknad?


Ina scott

I feel a pang of emptiness

Om drygt en månad är det ett år sedan Bärnan gick bort.
Tiden har gått fort men ändå så långsamt.
Ibland känns det som det var igår som du var tvungen att beträda den andra sidan.
Jag sitter & reflekterar över tiden som har gått & inser att det är väldigt mycket som har förändrats & som har hänt.
Jag önskar Du kunde ha fått varit med, på något sätt vet jag att du ändå har varit & är det.
Jag ger mig dessutom fan på att DU har ett eller flera fingrar med i spelet!
Jag minns hur du önskade vissa saker & hur du önskade att dom som stod dig nära skulle få må bra.
Jag minns också några speciella ord, & vet du vad?
- Du fick rätt!
Många många gånger har jag tänkt mig upp till minneslunden & lika många gånger är det något som har stoppat mig.
Kanske för att jag inte har varit redo?!?
din årsdag ska vi hedra dig & din personlighet med foliehjälmar, mjukgörande salva, javvel, genéver som smakar bäver, bubblande hallon/jordbubbsvin, gråt & en massa skratt.
- Du är något så in i helvete saknad att det periodvis gör riktigt ont.
Jag är samtidigt glad & oerhört tacksam över att du fortfarande kan få mig att le stort & skratta högt åt de minnen du lämnade efter dig!
Jag är också tacksam över att ha Mikael vid min sida i detta.
Han är den som har varit stark & tröstande när jag har gråtit.
Det ger på någotvis en trygghet att vi inte är ensamma utan vi kan förstå den andras tomrum & saknad.
Saknad & sorg på (O)lika plan.
En sorg är alltid en sorg & en sorg är svårt att förklara för någon som inte är direkt involverad.
Det skall också tilläggas att det är inte utan att en & annan tår trillar i skrivandets stund.
- Du är saknad men det vet du redan!
Jag & Mikael har en teori om hur du sitter på ditt uppfluffade puffmoln, flinar så där gott & skrattar på ditt speciella sätt.
Men jag tror du mår bra!
Håll dörrarna öppna på din årsdag, för då ställer vi till med fest & kraffsar hål i ett par sandaler.
Spänn hängslena, räta på ryggen, korka upp vinet, 14%ig billig skit öl, genévern & allt annat för

- LIVET ÄR EN FEST / Nationalteatern

http://www.youtube.com/watch?v=9S_rlCH4Nrg




- Du fattas oss!



Ina Scott, the name you gave me

Gammalt inlägg som lever kvar år efter år!

Cut my life in two pieces.....skriver förra året!

Ja precis så har jag levt & precis så lever jag fortfarande.
Varför ska det vara så svårt att kombinera ihop hela livet?
Varför kan inte allt vara delaktigt hela tiden.
Exempel
Jag är alltid samma människa oavsett vem jag träffar eller vem jag umgås med.
Men med vissa tonar jag ner mitt jag.
Medans med andra spelas hela registret ut.
Handlar det egentligen inte om att kombinera, utan man i själva verket är flexibel?
Eller handlar det om en slags oro över vad andra ska tycka om en, om man är som man är utan nedtoningar osv.
Vi är ju alla olika individer, men i grund & botten samma person oavsett vem eller vilka vi umgås med.
Återkommer till det vid tillfälle.

Jul
Påsk är några av alla helger som många finner väldigt jobbiga & obehagliga.
Jag har varit en av dom alla.
Jag minns att julaftnarna inte var barnets högtid.
Speciellt när den firades hos pappa.
Det var dom vuxnas högtid med allt vad det innebar.
Ofta resulterade denna såkallade familjehelg till ett urartat inferno med fylla bråk slagsmål etc etc.
Själv satt jag skräckslagen inlåst på toaletten med händerna för öronen & bad om att allt skulle bli bra igen.
Märkligt är ändå hur barn återhämtar sig.
Iallafall fysiskt.
Det psykiska har fått så många skärsår att ärrbildningen var oundviklig.
Dessa ärrbildningar är fortfarande tjocka sträva & smärtsamma.
Än idag kan jag känna ett obehag inför just julen, trots att det har gått så många år.
Jag känner också en sådan stark medmänsklighet över alla dessa själar som har behövt gå igenom detta i sin barndom.
Jag känner verkligen för alla dessa barn som går igenom detta vid varje såkallade högtid.
Jag vill ta dom alla under mina vingar.
Öppna upp min dörr & säga
- Ni är välkommna hem till oss.
- Stora som små
- Äta gott.
- Skratta.
- Umgås & allt på en normal basis & bara få slippa känna den där förödande katastrof känslan som sköljer genom kroppen, den där känslan som så många bär inom sig.
- Jag vet så otroligt många som mår oerhört dåligt & jag känner mig helt maktlös.
Även vuxna män & kvinnor känner fortfarande av det som hände dom när dom var små.
Jag minns ju så väl min egen att det ibland tenderar att slita sönder mig inombords.
Det till trots att jag ändå har haft barn själv i 19 år.
Innan jag själv fick barn så flydde jag bokstavligen varje jul, i synnerhet julen ska jag väl tillägga.
Jag flydde på ett eller annat sätt, allt för att slippa känna se & höra.
Där var jag trygg i min otrygghet.
Jag hade min egen bubbla där ingen kunde nå mig.
Jag stängde av & satt & vaggade mig själv till något slags inre lugn.
Ungefär som då jag var liten.
Då jag satt längst in på det kalla toalett golvet med låst dörr lampan släckt & med armarna tätt runt huvudet för att stänga ute lite av allt som pågick.
Men visst överlevde man.
Sen kom påsken & samma skräckfilm började återigen spelas upp.
Tar & avslutar för denna gång.
Påsken närmar sig & jag ber till en högre makt att alla barn får den påsk dom förtjänar.
Att dom får det liv för förtjänar!
Barn är offer!
Barnen väljer inte sina föräldrar, man väljer att själv bli en.
Barn är en gåva & inga slagpåsar!

Så snälla, se till Era barns bästa, barn är det ända fina & rena vi har i livet & det är våran skyldighet att skydda dom!



Ina Scott

Allting rämnar & lämnar bara kvar förödelse

Destruction from the past and the smell of it might have been the future

Kan man utveckla panikångest?
Jag, jag JAG som aldrig ens har snuddat vid ordet tidigare börjar så sakta inse vidden av det.
Det är nog så hemsk känsla.
Att sedan få höra
- Det är väl ingen idé, gör mig ledsen & förbannad.
Detta är ingenting som jag själv väljer
- HÖR DU DET!
Jag har haft gråten & maktlöshetskänsla gnagande i min kropp & själ i 5 dagar nu.
Jag orkar fan inte vara stark längre!
Jag orkar fan inte vara glad & försöka se till det man har.
För det finns fan ingenting att se!!!!
Jag mår så här nu, NU mår jag så här & jag finner inte vägen ut ur mörkret & stanken av falier
-
Everything falls down and just only leave devastation.

Privata tankar som slutar här & nu för idag

Fastnaglad rädsla

Ocensurerade sanningar



Med en fastnaglad skräck tar jag tag i mina åtagande gällande knölar, operationer,  massiv cancerstrålning, en olidlig väntan på svar, ekonomi & arbetssökande.
Allt samtidigt som jag låter musik genomströmma mina öron för att skingra alla miljoner tankar åt.
Jag försöker desperat bena ut & lägga var sak på sin plats.
Ju mer jag försöker reda ut ett inferno av kaos desto mera invecklat & kaotiskt blir det.
Gång efter annan försöker man få fram det där lilla lilla positiva som någonstans finns under ytan.
Den där lilla lilla glimten som får en att orka ta ytterligare några steg.
Jag har börjat få de där berömda mardrömmarna igen.
Drömmar som har no sense at all.
Det resulterar i utebliven sömn & mindre chans att kunna hantera oron på ett konstruktivt sätt.
Ibland funderar jag på varför man försöker ens en gång.
Vore det inte det bästa att bara låta allt få ha sin gilla gång?
Många som har gett upp går med den sensmoralen
- Varför ens försöka, det kommer att gå käpprätt åt helvetet ändå!
Väl uppe med näsan ovanför ytan kommer nästa dråpslag som får en att sjunka snabbare än en gråsten.
När allt känns logiskt så blir allt bara helt ologiskt igen & man begriper inte ett dugg.
Vart svängde vägen & fanns det inga varningsskyltar eller blinkande lampor som påvisade fara?
Har jag missat dom?
Finns det en väg tillbaka, eller är den valda vägen här för att stanna?
Är detta verkligen allt?
SKA livet se ut så här?
Eller är det bara tillfälligt?
En tillfällighet som har pågått länge nog nu!
Vart är nödbromsen?
Det känns som ekonomi, jobb hälsa tid & rum bara rinner mellan fingrarna.


4 - 8 veckors väntetid innan vi får sonens provsvar från operation.
4 - 8 veckor innan farsans mullti strålning börjar, vilket kommer att innebära 5 dagar i veckan i 2 månader.
Fy fan vad jag svamlar på.
Hela texten är också helt jävla planlös, meningslös & mindre innehålls berikande.
Är det nu man ska resa sig igen & borsta av knäna & spotta i nävarna?
Just för stunden känns mitt gamla jag väldigt lockande.
Mitt gamla jag, mitt gamla välbekanta mönster sträcker ut en fast vänlig & bestämd hand som bara väntar på att jag ska fatta den & ta följe.
Jag säger till mig själv
- Inte idag, jag måste städa upp röran först som råder & iallafall strukturera upp så att jag kanske kanske kan se vägen framför mina fötter.
Men tack för att du finns där, tryggheten jag så många gånger tidigare har vänt mig till & som jag har litat blint på med mörka skygglappar för ögonen.
En falsk trygghet men ändå så verklig.
- I min värld!
Så med en fastnaglad skräck inför vad framtiden kommer att föra med sig spottar jag än en gång i händerna, borstar bort smuts & grus från knäna, rätar på ryggen & fortsätter framåt.
Ännu mera jobb skall sökas & ägodelar ska byta ägare för att iallafall strukturera upp någonting i detta härliga kapitel called life!



Ina

Motvind & med skit upp till halsen!

Att livet kan svänga hejdlöst vet vi alla att det kan göra.
Men nu har det svängt åt helvete för mycket på sista tiden.
I-lands problem?
Nej!
Pengar behövs alltid & är det någonting som alltid alltid alltid fuckar upp så är det just DET!
PENGAR!
Permetering står på livsschemat & detta kommer att gå åt helvete.
Positiv attityd?
Vem fan orkar ha det när man alltid går i motvind & med dynga upp till halsen?
Jag har tappat orken, lusten & viljan!
Vem orkar vara seriös?
Bjuder på blden som visar den ocensurerade sanningen, ocensurerat som alltid!



Men man måste väl ändå f ö r s ö k a agera vuxet antar jag!
Eller?!?!



Fuck tid & rum, snart finns varken rum eller tid kvar så det är bäst att passa på!


Mimsan







Hypocrites

Ocensurerade sanningar



- Hypocrite, I just hate 'em!

Dom som allt som oftas säger en sak & gör en annan.
Eller dom som har åsikter & synpunkter på allt & alla men som själva inte faller så långt  från sina bitska kommentarer.
Är inte det att hyckla så säg?
- Jag personligen anser det.
Hon eller han gör si & så & det är inte rätt & det skulle jag aaaaaaaaaaaldrig göra.
- Ok, men gör INTE det då!
Just stop it för det är ju precis DET du håller på med just nu & har gjort en längre tid.

Jag har inte tid eller ork för sådana!
-
It is always easier to throw shit at someone else, eller hur?!?
Jag vill inte höra ett ord om att alla andra gör så jävla fel när det finns dom som trampar minst lika mycket i skit som någon annan.
- Ja jag är ARG!
Men jag är inte av den sorten som gapar, skriker, smäller i dörrar & får allmänna frispel för att göra mig hörd.
Jag har andra metoder & jag når fram med dessa allt som oftast.
Är jag dessutom på "det" humöret kan jag på ett sofistikerat sätt be en människa att dra så jävla långt åt helvete att personen ifråga faktiskt ser fram emot sin resa.
-
So do not throw around your shit when you're sitting in the muck, it is just so wrong.
Jag är inte guds bästa barn, inte heller guds näst bästa barn.
Jag förmodar att jag inte har någon placering alls i "guds barnaskara" but who cares?,
Men så här mycket kan jag iallafall skriva
-  I am truthful to myself and others, even if the truth is not always beautiful.
So I can in good conscience say,

- And I hate hypocrites
!
Man säger inte en sak & gör det samma själv & det kallas för BONDFÖRNUFT!


Visst är det skönt att få vräka ur sig skiten man har burit på?
Nu känns det mycket mycket bättre!

Snart ska jag träna, men först ska jag ringa en vän!




Mimsan har talat ut!

För många är det ingen bedrift.......

Ocensurerade sanningar



- att hålla sig nyktra i 5 dagar!
Men det finns tyvärr dom som inte har det där easy going life som dom flesta har.
Eller som dom flesta iallafall vill uppvisa.
Många lever med dolda problem & missbruk.
Vissa lever helt öppet just för att dom har tappat greppet, andra lever i ett socialt missbruk.
Med socialt missbruk menar jag att
- dom har jobb, vänner, barn åtaganden & så vidare.
Det balanserar dom jämte sitt eget problem.
- Kort & gott, Att vara en missbrukare med ändå hålla skenet uppe för omvärlden & försöka leva precis som Svensson som bor i huset mitt emot.
Som sagt, det finns många typer av missbruk.
Jag skulle vilja påstå att de största grupperna är
- Alkohol
- Narkotika
- Piller
Har man samtliga, vilket oftast är det vanligaste av de tre ovanstående punkterna, så är det ett helvete att bryta något av dom.
Just därför är det en bedrift att kunna vara nykter då alkoholen faktiskt är det lättaste berusningsmedel att få tag på.
5 dagars nykterhet för någon (jag började skriva på detta redan igår) som är van att inta alkohol var dag är som att bestiga Mount Everest för dom som inte har dessa problem.
Så ja, jag är förbannat stolt över dom som klarar av detta & idag är jag extra stolt!
Som missbrukare får man allt som oftast ta en dag i taget, ibland en sekund åt gången.
Vad jag däremot ogillar är att dom flesta med något slags missbruk "skyddar" sitt beteende med att säga
- Jag fick ett återfall.
Man får inga jävla återfall, man tar dom!
I samma stund du sätter flaskan mot dina läppar trubbas det sunda jaget av!
Sakta med säkert suddas den intelektuella individen ut.
I takt med alkoholen följer också
- Nu börjar jag bli onykter, detta var inte bra & med det måste jag kompensera upp min berusning med annat så jag kan känna mig någolunda nykter igen.
Detta är ytterligare en URSÄKT till att få nyttja ännu en drog, kompensationdrogen!
Sensmoralen blir allt som oftast att det ena ger det andra.
Sen kan man ju som icke missbrukare tycka att den som väl hamnat i denna cirkel har sig själv att skylla då alla har ett val.
Jag skulle vilja påstå att det inte riktigt är så enkelt.
Många säger det på grund av okunnighet.
Det handlar till viss del om genetiska arvsanlag vilket man inte kan fly ifrån, dom finns där oavsett man vill eller inte
Å dels handlar det om uppväxt, trygghet & miljö.
Visst gör vi alla val, men ibland blir vi från tidig barndom indoktrinerade i en viss inriktning vilket leder till ett visst beteende.
Jag är ofantligt glad att just JAG får vara med på denna resa.
- FAKTISKT!
Trots att det har varit hårt, jobbigt, frustrerande & hela kroppen har skrikit
- this will be impossible, så är jag så jävla glad & stolt över mig själv att jag vågade sätta ner foten, men mest av allt vågade känna att
- NU har jag fått nog!
Som sagt, innan vändpunkten kom hade jag mer eller mindre bestämt mig för att jag hade fått nog.
Alla som på någotvis har varit involverad i sådana här saker & händelser vet att det sliter oerhört även på dom som står missbrukaren närmst.
Men med facit i handen så är jag bara så jävla glad & stolt över att få se utvecklingen.
Jag är tacksam över mig själv att jag inte bara stängde min dörr den där fredagen då allt kulminerade.
Idag har det alltså gått 6 dagar utan en droppe alkohol & jag vet, TRUST me, hur svårt det är & kan vara.
Jag är också väl medveten om att det KOMMER att komma tuffare tider.
Men nu har jag fått chansen att andas & jag har fått tillbaka min tro vilket innebär att jag kommer att finnas kvar vid sidan precis som alltid fast under andra premisser.
Detta är som att jämnföra med ett litet barn.
Hur man som förälder är förväntansfull över att få se det första leendet
- första gången de lyfter huvudet från golvet
- Rullar över från mage till rygg
- Börjar åla sig fram på golvet bara för att inom kort ställa sig upp med stöd & försiktigt ta sina första stapplande steg på livets resa.
Så även ni som aldrig har varit med om missbruksbilden men är förälder
- Precis så känns det!
Jag är glad & förväntansfull, men samtidigt rädd, precis som föräldrar till sina stapplande småbarn är.
Men man måste försöka se till möjligheterna istället för hindren.
Genom att bara se till hinder för oss inte framåt!
Så jag är så JÄVLA STOLT GLAD & TACKSAM över att än en gång få följa med på denna turbulenta resa, för det är precis vad det är
- En resa!
En resa vi kan kalla livet.
Ett annorlunda liv men än dock ett liv!


- Just idag så är mina känslor obeskrivliga!
När ingen annan förstår, när vi inte ens själva förstår så har vi iallafall varanda!



Mimsan


Misshandel!

Många förknippar misshandel med slag.
Jag skulle vilja påstå att det finns många typer av detta vidrigt sjuka beteende.
Det finns den psykiska misshandel & det finns den fysika.
Att kombinera båda dessa kan vara förödande för en människa.
Att gång efter annan tar tillslut ut sin rätt.
Man vågar inte lita på människan ifråga.
Man tassar runt på lätt fot för att inte försöka få en negativ reaktion som i slutändan sätter fart på denna kedjereaktion.
Vill du leva så, vill jag leva så?
Alla som någongång har befunnits sig i den sitsen vet hur man till en början förlåter & tar tillbaka.
Den gamla klyschan tillåter en att tänka & säga
- En gång ingen gång!
Tillslut märker man hur sällan det egentligen stämmer.
När en gång inträffar brukar i regel flera gånger komma som en efterföljd
Det är med andra ord ytterst lätt att fortsätta på samma bana.
Är det förövarens fel eller är det offrets fel?
Jag är lite kluven iför svaret.
Som offer tenderar man att bli så nedtryckt att man tillslut inte ens vågar litar på sitt eget omdöme.
På så vis förlåter man förövaren gång på gång när denna säger förlåt med tårar rinnande nedför kinderna & hulkar tomma ord som förlåt.
Jag har börjat avsky ordet förlåt.
Förlåt är ett ord som allt som oftast används som ett slit & släng ord & har många gånger förlorat sin betydelse & sin styrka.
Vad anser Ni om ordet förlåt?
Är det inte så att det används så flitigt efter var gång man trampat i skiten & man fortsätter att trampa runt det?
Alla offer måste någongång komma till punkt att detta inte är ok!
- jag går min egen väg nu.
Om inte annat för sin självbevarelsedrift.
Vägen till ett beslut kan vara lång, men än så viktigt att ta.
Man är sin egen själ försörjare!



Inas privata tankar

Such an asshole

Ocensurerade sanningar!



Är det jag som är ett rövhål?
Klart det är!
Det är ju jag som tillåter att behandlas som avskrap.
But i´m done, never ever again.
Jag är värd så mycket mera.
Frågan jag ställer mig är varför jag söker mig till dysfunktionella människor?
Har jag ingen självbevarelse drift eller vad är det frågan om?
Självplågare?
- Ja slår man upp det i ordboken hittar man ta mig fan en bild på mig där.
Tänk att man vid 37 års ålder kan vara så jävla lättledd & manipulerad.
Ina du är en god människa, du är en god kvinna.
Jo en får allt tacka, personen ifråga har ett jävla märkligt sätt att visa det på.
I´m a slow learner.
Jag måste tydligen gå på samma jävla skit om & om igen innan jag fattar poängen & inser att jag inte är värd skiten jag faktiskt får.
Behandla mig som skit and i will bring the shit right back at you!
Man får vad man förtänar sägs det.
I don´t belive that anymore, för jag är förbannat säker på att jag inte har gjort mig förtjänt av detta.
Som sagt, man saknar inte kon förens båset är tomt.
Eller hur löd den där frasen nu igen?
Jag kan också säga
- Dra åt helvete & försvinn för att sedan säga........förlåt förlåt det var inte meningen & fan vad dum jag är and yada yada yada.
Som tur är så fungerar jag inte riktigt så.
När jag väl ber någon att dra åt helvete ser jag till att personen ifråga kommer att se fram emot sin resa.
PUNKT, du har tagit upp allt för myclet av min tid!
- HÖR DU DET?
Skärpning för fan för en vacker dag blir du inte förlåten något mera.
UPPLYSER
- du är på god väg att hamna där redan nu.
Många gånger har du påstått att det inte skulle vara värt att förlora mig
Jag tror inte för en sekund på dina ord längre!
Du är som en vandrande bomb.
Det du bär inom dig tar du ut på mig.
Hitta någon annan du kan avreagera dig på i sådanafall.
Jag är värd mera än ditt förbannade psykotiska humör & pendlande jävla fruitcake anfall.
You are such an asshole när du sätter den sidan till.
Men JAG väljer att sätta punkt, du har gjort mig illa för sista gången!
Ingen är felfri, allra minst du.
Ta & kliv ner från dina höga hästar & ta tag i det som kallas för livet.
Jag finns här, men inte till vilket pris som helst för det är du faktiskt inte värd.
Jag har faktiskt ett egenvärde!
Jag är dessutom döds trött på att du säger saker & sen inte står för dom.
Det handlar inte enkom om bara mig utan rent generellt.
Man kan inte säga bu om man sedan inte kan stå för bä.....SÅ!
Kan du hantera sanningen?
Jag kan!





Ina





Tired

Ocensurerad sanning!

JAG är

-Trött på att det aldrig verkar bli någon förändring.
-Trött på spott & spe.
-Trött på nyckfullheter.
-Trött på tomma ord.
-Trött på imbecilla dumhuvuden.
-Trött på
- BUHUUUUU vad det är synd om mig!

Grow up & ta ansvar för fan.
Försöker man inte förändra har man fan ingen rätt att sitta & gnälla heller.
Det är min personliga åsikt & den står jag rakryggad för!




Ina





Do not lie to yourself and others that you would be better than anyone else

Ocensurerade sanningar as usual!
Här kör vi ärligt, öppet & rakt, helt utan omsvep, omskrivelse, förskönelse & dolda hemligheter!



Hur vågar andra egentligen sitta & kritisera andra mäniskor & hur andra väljer att leva sitt liv?
Så länge det inte påverkar en själv negativt anser jag att alla har rätten att få leva som dom vill eller önskar.
Men att sedan sitta & bedöma & beklaga sig över hur andra är när man själv egentligen inte är ett dugg bättre själv är bara beklagligt eller för att faktiskt nämna den rätta ordet
- FÖR DJÄVLIGT!
Sen åter till ämnet missbruk.
Jag brukar säga att som missbrukare FÅR man inga återfall, man TAR återfall.
Varje såkallat återfall är planerat, på ett eller annat sätt.
Är det så att en gång missbrukare alltid är en missbrukare?
Ja jag skulle vilja påstå det.
Vi måste hela tiden vara på våran vakt & alltid försöka se längre än vad näsan räcker.
Vi måste ofta planera in i minsta detalj & försöka se till konsekvenser av vårt handlande.
Ett känt begrepp som oftast stämmer in på oss alla någon gång i livet är att
- Där spriten går in där går vettet ut!
Är men då en föredetta missbrukare i grund & botten ligger det väldigt nära till hands att man då TAR sig ett återfall.
Att sedan avskärma sig på ett sådant sätt genom att skjuta det egna ansvaret man faktiskt bär helt själv med att säga
- Jag FICK ett återfall.
JAHA JA!
Det luktar ganska mycket crap i mitt tycke, dessutom anser jag att det är en stor självförnekelse!
Jag anser att man själv försätter sig i riskzonen & med det så får man inga återfall, man tar dom!
Nä fy fan för dom som sitter & kastar skit runt omkring sig!
& när det väl kommer till kritan så är dom inte ett förbannade dugg bättre själva!
Som missbrukare känner jag så väl till självförnekelse, självförakt & smaken av bottenskrap.
Men jag har då aldrig någonsin suttit & kastat skit på andra i samma eller liknande situation!
Så lågt kommer jag aldrig att sjunka!
I grund & botten är vi alla mänskliga & vi är av kött & blod, leder, skelett & som besitter en jävla massa känslor.
Kort & gott, vi är alla lika på ett eller annat sätt oavsett bakgrund & livsöde.

- Do not lie to yourself and others that you would be better than anyone else
Live and learn instead of talking shit!


- TACK för ordet & tack KÄRA läsare som orkade traggla sig ända ner till sluttexten!


Mimsan som "föredetta missbrukare" som när som hellst kan trilla tillbaka baserat på vilka beslut jag SJÄLV väljer att ta.
Vi har alla våra demoner att dra runt på!


Bilden ÄR googlad!

Fy fan!

Ocensurerade sanningar!



Finns ingenting jag hatar så mycket som fucking liars!
Dom är i mina ögon förbannade jävla avskrap, sen spelar det ingen roll vem eller vilka det handlar om!
- They are some fucking garbage in my eyes!

Alltså på svenska
- De är några jävla sopor i mina ögon!

Dom rättfärdigar sitt beteende med
- Jag är sådan & låt mig vara sådan.

Jag har inga problem med det så länge jag slipper bli indragen i skiten.
Jag är något så in i helvete trött på att vara den som alltid alltid ska finnas där.
Jag är så good damn tired på att vara den som allt & alla vänder sig till.
Trött på att alltid vara den som ska lyssna & stötta.
Trött på att få höra att dom gnällande & FAKTISKT livsdugliga människorna bara tycker så in i helvete synd om sig själva & jag är dessutom sjukt jävla trött på just DENNA än en gång motivering
- Jag är sådan här & låt mig vara sån.

Ja men gnäll då för fan inte & gnäll inte till mig!
Ta ditt jävla ansvar eller lämna mig ifred!
Ganska simpelt eller hur!?!
Väx upp för fan, jag har inte haft något val än att växa upp & dessutom alldeles för snabbt för du din jävel aldrig gav mig något annat val!
Ring inte till mig & gnäll!
Ring mig inte & säg att du vill träffas.
Ring mig aldrig mer & tala om att du har fått ett jävla återfall för vilken gång i raden.
Jag är trött nu, jag är riktigt in i själn jävla trött på det!
Du ringer endast & vill prata för att lätta ditt eget förbannade jävla dåliga samvete.
Så känns det.
Jag är ingen container som du kan dumpa din skit i!
Jag har också en gräns, tro mig!
OM jag någonsin får höra från någon en gång till att man ska låta andra vara som dom är
- Ja då jävlar ska jag också börja bete mig illa med den motiveringen
- Men jag är ju faktiskt sådan här så låt mig vara som jag är.
För visst är det lätt att rättfärdiga sunkigt beteende?
- Dryper just nu av elak ironi!

Fuck you all om tror att Ni kommer undan med skitigt beteende med en sådan fras som luktar förruttnat kadaver!


- Jag betackar mig med den motiveringen att Ni är inte värda min tid & energi!

Mimsan har fått nog av att få skit stoppat i halsen från sådana som vägrar ta sitt eget ansvar!




Ingen rubrik

Rubrik är i nuläget helt onödigt.
Jag vet inte ens vart eller i vilken kategori jag ska placera inlägget.
Jag är inte ens säker på om jag verkligen ska publicera det.
Har funderat & valde att lägga ut det, för det är faktiskt så här det är.
Utan omsvep & helt naket!




Jag håller bokstavlgen på att rämna.
Är jag svag för det?
Är jag en sämre människa?
Är jag usel för att jag famlar i mörkret?
Är jag svag för att jag tappar fotfästet trots att jag verkligen försöker få tillbaka balansen?
Är jag svag för att allt börjar tära på mig?
Är jag svag för att jag också har känslor?
Är jag svagare än svagast för att jag också har fel & brister?



Om man är svag pågrund av det så ja
- Då är jag jävligt svag & jag känner mig för djävla svag and that´s a fact!
Jag vet också att jag är så in i helvete ledsen & det känns som jag håller på att gå sönder inombords.
Jag är ledsen för att jag inte är starkare än vad jag är & kanske borde vara.
Jag är ledsen, så in i helvete ledsen att det är så många som berörs på ett eller annat sätt.
Är det så att ensam egentligen är starkast?
Jag vet inte.
Vore det egentligen lättast om man bara enkom såg till sig själv utan att blanda in en andra, tredje eller fjärde part?
Jag vet inte det heller, jag bara vet att allt är kaotiskt fuckup!

Om jag vill prata?
Tack!
Men lämna mig bara i fred ett slag & med det menar jag inget illa!

Jag söker ingen sympati!
Detta är min blogg, skrivandet gör att jag får distans till saker & ting & förhoppningsvis ett klarare synsätt & andra infallsvinklar.
Utan mitt skrivande hade jag exploderat long time ago.

Nu ska jag sätta mig för att söka ytterligare några arbeten, något måste ske & det måste ske snart.


Ina/ Ms Error

Mike Foyle - Shipwrecked (Chillout Mix)
http://www.youtube.com/watch?v=byDCkT-sMY4



Olika signaler

Ocensurerade sanningar!
Här är allt öppet & naket



Jag har under en tid suttit & funderat på vilka signaler jag & andra människor sänder ut till vår omgivning.
Signalerna tror jag i grund & botten är baserade på våran uppväxt etc etc.
Jag minns att jag för många år sedan sa
- Jag utgår i från att alla jag möter är idioter & på så sätt behöver jag inte bli ledsen eller besviken.
Visar det sig sen att jag hade fel så kan det bara bli positivt.
Snacka om att ha blivit så bränd genom livet att man hellre väljer att avsiktligt ta avstånd för att skydda sig.
Nu vet jag bättre!
Nu händer det att jag släpper in människor som faktiskt......JA faktiskt..........inte förtjänar det!
Varför ska balansgången alltid vara så jäva totaly fucked up för?
- Varför?
Dom som jag verkligen älskar finns jag där för oavkortat & när helst det behövs.
Vilken jävla tid på dygnet & veckans alla dagar.
Jag ger mig in i striden tillsammans med den som mår dåligt & har inte en endaste jävla tanke på hur jag själv kommer att må i slutändan.
Jag är tilltuffsad på många sätt & vis, men jag lever, jag känner, jag andas & jag finns!
Jag kommer alltid att sätta mig framför den som mår dåligt som en mänsklig sköld.
- Rätt eller fel?
Det avgör varje enskilld person!
Personligen skulle jag kunna gå i döden för dom som står mig allra närmst.
- Men vem vinner på det i slutändan?
Tar man bort deras egna "arbete" till att förändra?
Är man med & bidrar till att dom ska fortsätta slukas i sitt eget hål av mörker genom att alltid finnas vid deras sida?
- Det finns något som heter egen ansvar & i slutändan har vi endast ansvar för oss själva.
Som vän, älskande, sambo, särbo, fru, make, älskare, älskarinna,....What ever...... kan vi bara finnas till, till en viss gräns.
(Meningen blev myskofierad men hoppas ändå att Ni är med mig & förstår vad jag menar)
Vi kan finnas där & stötta.
Vi kan finnas där som bollplank.
Vi kan hålla handen & torka tårar.
Men någonstans måste den som mår dåligt göra ett val.


Vill jag må så här?
Ibland måste man förlåta sådant som verkar omöjligt att förlåta bara för att ge sig själv en ärlig chans att själv komma vidare i livet.
Att någon gång kunna/våga släppa taget and be abel to see the road.

- Jag vill inte vara en av alla dom som sitter & ser tillbaka på sina liv & ångrar sådant som aldrig blev av pågrund av dåligt måeende.

Vill du?

- Jag vill leva!
- Jag vill leva här & nu!
- Jag vill inte leva i dåtid!
- Jag vill inte leva i framtiden!
- Det enda som räknas är HÄR & NU!


Här & nu & försöka se till att få uppleva den på allra bästa sätt.
Om jag tar ansvar för mitt så tar du ansvar för ditt & på vägens gång stöttar vi varandra.
- Ingen kan någonsin ta på sig någon annans ansvar.
Men man behöver heller inte vara med att bidra till att individens egen ansvar sviktar eller failar.
- Men det krävs TVÅ personer, inte bara EN.
Jag kan stötta & jag gör det även om det blir tuffare tider.
Jag har aldrig dragit mig undan för sådant som kan bli jobbigt.
- Jag är en fighter, men jag vägrar kämpa själv!
jag vägrar att kämpa för någon som inte vill eller vågar sig på att förändra.
Sådant som har hänt har hänt.
Det kan man aldrig ändra på hur gärna man än vill & önskar.
Men man kan alltid ändra på sitt tillväga gångs sätt att hantera det på.
Man måste våga släppa & inte ha det som en orsak eller ursäkt att fortsätta leva som man gör & må dåligt.
- Om man mår så dåligt, do something about it!
Kan verka enkelt, but it´s not.
Men det finns alltid flera vägar än bara en!
Jobbar man inte för ett bättre måeende lär det heller aldrig inträffa.
Man får väldigt sällan någonting gratis här i livet.
Jag finns här
- I med likväl som motgångar!


Min bästa vän gav mig de bästa råden
Han sa att varje dag är en gåva och inte en given rättighet
Lämna inte något ogjort, Lämna din rädsla bakom
Det första steget du tar är det längsta steg





Mimsans privata utspridda tankar & känslor en måndag som denna.




Konsten att måla in sig i ett hörn där rummet dessutom är runt

Hur i helvete kan man måla in sig i ett hörn i ett runt rum?
Jag har no fucking clue, jag vet bara att jag har gjort det.
Jag har gjort det rent känslomässigt & vart jag än sätter fötterna så sätter jag dom fel.
Vilket håll jag än tittar åt gör det bara mer & mer komplicerat & invecklat.
Alla vill ha
alla har en åsikt,
alla söker sympati
Alla söker förståelse
Alla vill vara som dom är utan några större uppoffringar & alla tror att man bara kan lalla på.
& alla verkar tror att detta kommer att hålla i längden.
- INKLUSIVE jag.
Jag är INTE felfri, that´s a fact!
Jag kan vara krävande, jag är dessutom krävande på dom som jag tycker om & som jag håller av.
Just på grund av att vissa beteenden inte är accepterbara.
Än en gång
- JAG ÄR INTE HELLER FELFRI!
Men jag orkar inte med att "jiddra" & jag orkar faktiskt inte med otrevligheter där någon eller några gång på gång måste stryka på foten.
Jag orkar heller inte med  att spela spel bara för spelets skull vilket verkar vara jävligt märkligt eftersom jag själv deltar i spelet.
- Ja ni ser ju själva så bisarrt det är!
Ju längre spelet spelas dessto mer komplicerat blir det.
Nya regler tillkommer, mera känslor yr runt i ett inferno av ett obehärskat kaos.
Ingen är villig att förändra & ingen är villig att hoppa av.
Än en gång
- JAG har målat in mig i ett hörn i ett runt rum and fuck me for that!
Jag måste förändra!
Jag måste bli Ina igen!
Jag måste ta beslut utifrån mig själv.
Jag kan inte längre tänka på huruvida det eventuellt kommer att drabba andra.
Det drabbar redan andra.
Det måste få ett slut, but HOW?
& JA, jag ÄR ledsen & jag har all jävla rätt att vara det också!
Jag är också fullt medveten om att jag inte är ensam om att vara det.
Det känns som att det är jag som måste komma med alla jävla kreativa idéer, beslut & slutsatser.
Jag älskar & jag tycker om!
Just for the moment eller som man skriver på svenska
- För tillfället håller jag på att vända ut & in på mig själv.
Jag är överallt & ingenstans & alla inblandade inklusive jag själv hänger som några jävla marionett dockor & dinglar i luften.
Jag har tappat kontrollen på allt & framför allt mig själv.
Vem är jag & vart fan är jag på väg?
Vart vill jag & vart vill jag lägga mig för att vila?
Jag måste skapa mig en egen sinnesro, jag måste ta mig den tiden att stanna upp & fundera på vad jag vill.



Jag kan inte säga vad den verkligen är
Jag kan bara berätta hur det känns
Och just nu finns det en stål kniv
I min luftstrupen
Jag kan inte andas
Men jag slåss fortfarande
Även om jag kan slåss
Så länge fel känns rätt
Det är som jag är under flygning
Hög av en kärlek
Berusad från hat


Jag är så jävla ledsen över att det är så in i helvete till trasslat just nu.
Det som från början egentligen inte var något problem har växt sig gigantiskt & tornat upp sig likt en tornado som sveper med sig allt & alla.
Livet är som en vågskål.
Det är upp till var & en att försiktigt fylla skålarna så att balansen blir jämn.
Jag har misslyckats!
Jag inser det & jag inser att jag är så förvirrad för tillfället att jag inte ens har en tendens att tänka rationellt.
Människor som jag tycker om & som jag älskar av hela mitt hjärta far illa, ALLA far så in i helvete jävla illa!
Vi har fångats i en löpeld utan kontroll.
FÖRLÅT!
Förlåt för att det har blivit så här.
Det har aldrig varit någons mening allra minst min.
Jag har varit en av alla dem som sagt
- Saker händer inte bara & vissa saker rår man inte på.
Jag är numera av en annan uppfattning & åsikt.
Så länge vi har känslor & så länge vi uttrycker dom kommer det att uppstå vissa saker oavsett det var avsiktligt eller inte.
That´s a fact to!
Eller är det också en villfarelse av forvirrade betraktelser?
Jag vet faktiskt inte.
Jag vet bara att vi är flera stycken som är ledsna.
& alla är vi smärtsamt medvetna om att livet inte är svart & vitt.


I've got so much more to think about
Deadlines and commitments
What to leave in, what to leave out

Med andra ord

- Jag har så mycket mer att tänka på
- Deadlines och åtaganden
- Vad ska man lämna kvar & vad man ska utelämna


Just nu är jag bara en förvirrad betraktare över mitt eget liv & situationen.
Jag har kanske varit för sann & ärlig om mina känslor?!?




Men livet skall aldrig vara enkelt för gud förbjude om det var det!

- Men jag vet också att endast EN människa inte bär hela ansvaret & jag tänker inte ensam ta på mig den rollen heller!

Det finns många kockar som har orsakat denna soppa & en glasklar grund till varför det just nu ser ut som det gör!

Bob Seger - Against the Wind
http://www.youtube.com/watch?v=RcDCvQbOdig



Dagens extra

- Var rädda om er & varandra.
- Försök vara sann mot dig själv & dom i din omgivning utan att för den delen såra någon, vilket kanske inte alltid är så lätt!





-------------------------Bilden är googlad-----------------------------






Mimsan
utgår för privata livs reflektioner

Rövsalvan kan komma!

Ocensurerade sanningar!



Ringde Mikael tidigare & bad honom att köpa med hemorrojder salva.
Han trodde inte jag var klok.
Förmodar att han från början funderade på vad jag skulle med det till.
Jo förstår du
- Jag har fått dagens tips från din syster att hemorrojder salva är bra att bedöva ankommande visdomständer med.
Tror ni inte mina kära läsare att han börjar skratta mig i örat.
Jävla as!
Nu har jag iallafall fått hem salvan tillsammans med ett paket Röda Level döden.
- TACK för det älskade vän som skrattar på min bekostnad!
Käften är smord med denna inhemska krämen FROM HELL!
Den smakar bokstavligen skit!
Men det är väl & andra sidan inte så konstigt med tanke på att den är tillverkad för arslet.
Bedövad & fin, dregglet tränger lite diskret fram i min vänstra mungipa & livet smakar skit men livet känns halv toppen ändå.
Så kontentan blir
- Skit i käftis!
- Peta i dig Spasmofen
- Alvedon
- Voltaren & pricken över visdomstanden är en rejäl klick Xyloproct, det vill säga rövsalva.
Röv salva it´s da shit.
Nöden har ingen lag då jourhavande tandläkare inte är JOURHAVANDE!
Nedan kommer bevisbilden, tyvärr kan jag inte få med Spasmofenen då den inte längre finns ibland oss.
Den har gått till sällare jaktmarker där solen inte lyser så att säga!





Mimsan

Tidigare inlägg
RSS 2.0